Hoppa till innehåll
Brännland Iscider

Allt som flyter är en båt

Av Andreas Sundgren

Allt som flyter är en båt

I samband med att Brännland Iscider 2021 serverades till desserten på 2022 års Nobelbankett skickade vi ut ett pressmeddelande där vi skrev att det var det första svenska vin som någonsin serverats på banketten.

Reaktionerna på den oerhört hedrande inklusionen har varit överväldigande positiva på alla sätt: gratulationer, tidningsartiklar, poddar, vinentusiaster.

Intressant nog har det uppstått en mindre debatt i kölvattnet av banketten. Den kretsar kring att Brännland Iscider, utifrån en enskild mätpunkt, inte är ett vin.

Resonemanget är att eftersom iscider är producerat med äpplen som bas kan det inte beskrivas som ett vin. Det är lätt att förstå och, i förstone, hålla med om. Vin produceras av vindruvor. Dryck som inte produceras av vindruvor är något annat.

Ändå är det något som gnager. Jag kan inte låta bli att fundera. Ja man kan faktiskt säga att det är mitt jobb att fundera.

Om vi nu påstår att Brännland Iscider är det första svenska vin som serverats på Nobelbanketten och det inte faktiskt är ett vin, ägnar vi oss inte då åt falsk marknadsföring?

Låt oss undersöka frågan utifrån ett lite bredare perspektiv. Jag ska nu göra några påståenden. Se om ni håller med,

”Allt som är tillverkat av trä är ett hus.”

”Allt som flyter på vatten är en båt.”

”Alla vätskor som paketeras i en flaska är drickbara.”

De här påståenden skulle de flesta betrakta som absurda. Huruvida något är ett hus definieras inte av materialet huset är konstruerat av och många material, trä bland dem, kan formas till mer än en sak (ett yxskaft i trä är alltså, för tydlighetens skull, INTE ett hus), allt som flyter är sannerligen inte en båt och man ska inte dricka T-röd även om det levereras på en flaska.

Men hus kan vara byggda av trä och ett av grundkraven man kan (bör?) ställa på en båt är att den ska flyta och, återigen, man ska inte dricka T-röd även om det hälls upp ur en flaska.

Jag skulle personligen säga att definitionen av ett hus är huruvida det har någon slags väggar eller i övrigt bärande konstruktion, ett tak och fyller en viss grundläggande funktion relativt sitt syfte, oftast som skydd för ting, djur eller människor.

Dessutom skulle jag påstå att en båt kan vara en båt oavsett om den kan flyta eller inte. En förlist båt är fortfarande mer en båt i min bok än säg, en decimeterlång pinne som flyter på vattnet. Vad andra varelser uppfattar som båtar, till exempel insekter, lämnar jag därhän.

JAG SKULLE OCKSÅ AVRÅDA Å DET BESTÄMDASTE ATT DRICKA T-RÖD. ÄVEN OM DET RÅKAR VARA UPPTAPPAT I, OCH SÄLJAS PÅ, FLASKA.

Vi bör kunna vara överens om att få ting, företeelser eller individer definieras av en enda egenskap allenast. Kanske skulle vi till och med kunna vara överens om att de flesta ting, företeelser och individer definieras, ja kategoriseras, av mer än en egenskap.

Men. Vin definieras alltså endast och enbart av en enda egenskap. I bedömningen av vad som är ett vin kan man helt och hållet ogiltigförklara eller bortse från alla andra faktorer som eventuellt påverkar slutprodukten.

Låt oss pröva tesen. Ytterligare ett påstående.

“Vätskan i ett lådvin, kraftfullt modifierad i en industriell produktionsanläggning för att vara drickbar, har mer gemensamt med en flaska Egon Müller Scharzhofberg TBA (världens dyraste söta vin) än vad Brännland Iscider har med någon av de två. Grundmaterialets kvalitet, förädlingsmetod, hantverket med vilket det förädlas, sättet och tillfället vid vilket produkten konsumeras, är oviktiga.”

Ok, men när blir ett vin då ett vin?

Rent hypotetiskt (eller inte). Låt säga att vätskan som till slut ska tappas på den där lådan är så jävla rävig att den inte går att dricka när den anländer till den industriella produktionsanläggningen för “paketering”. Att det är den sämsta ratade vätskan i en industri-process som redan från start kanske inte ens går ut på att få fram ett omedelbart drickbart vin.

Är det ett vin, endast med utgångspunkt i vindruvorna som utgör dess bas,

innan det genomgår osmos, rekonstituering, färgning, sötning och möjligen kemisk stabilisering?

efter det att vätskan modifierats enligt ovan process för att vara drickbart för en av marknaden identifierad målgrupp?

För att definiera vätskan som vin så måste den ju fungera som sådan, eller?

Om den inte gör det och man måste modifiera den menligt, är det då något annat än en vätska vars kemiska sammansättning har en del gemensamt med en vätska som faktiskt kan konsumeras som ett vin?

Som alltid är det knepigt, kanske rent av dumt, att vara tvärsäker.

Det här handlar inte om att vi vill göra vår iscider till något den inte är. Vi är stolta över att vara vinmakare med utgångspunkt i en underskattad svensk råvara som bär på ett unikt uttryck vars viner drivs av samma ambition vad gäller konsekvens och kvalitet som de bästa motsvarande druvvins-producenterna i världen.

Sättet som Brännland Iscider finner plats och i vilka vinlistor den inkluderas i de länder till vilka vi exporterar förstärker vår hållning och sä